Som att vara blind. Eller döv. Eller som att alla andra var blinda. Eller döva. Vem är jag när jag inte syns? Eller hörs? Eller när det som jag har inte syns? Eller hörs? Eller om jag inte vet vad jag har? Kan man misslyckas innan man ens försökt? Kan man misslyckas innan man är riktigt säker på vad man försöker nå? Kan man nå ett mål även om man inte är säker på vad målet är? Är det värre att ha ett mål och inte nå det än att inte ha något mål alls? Om jag har ett mål och misslyckas, vad händer då? Har jag samma värde? Får jag börja om då? Eller hur gör man? Vad är att misslyckas? Om jag har alla möjligheter och inte fångar dem, vad gör det mig till? 

Trots en bristande tro på mig själv och min förmåga kan jag i alla fall se vilken lysande produkt utav samhället jag är. Synd att det inte är en bra sak.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Varmaste oktober sedan 1953. Nästintill unik. Undrar om de körde mycket bil 1953. Eller var det kanske kornas fel på den tiden? Kom ketchup så går vi. ...

Är det inte märkligt? Att det, utan att det i sak förändrats alls, kan vara så stor skillnad. Att man trots vetskap om att man står utan minsta belägg för att känslan skulle vara verklighetsförankrad kan känna så starkt.   Jo. Det är märkligt. ...

... slagit dig att livet ibland har teman? Till exempel hittade jag under en period ensamma skor var jag än gick. Här och var på trottoaren, på gatan, i buskarna låg skor utan maka. Under samma period tog många förhållanden i min bekantskapskrets slu...

När jag var liten trodde jag att man kom till Kina om gick uppför backen till kapellkyrkogården och att Ballingslöv var det lövtäckta huset mittemot Parkbiografen. Jag åt rå blodkorv och tyckte att det bästa med vintern var att man inte hade så många...

Idag åkte jag som vanligt tåg till träningen. När jag, som vanligt, skulle ta på mig skorna, som jag som vanligt tar av mig vid långa tågresor, för att hoppa av tåget låg det en halvt mosad Pollychoklad i min ena sko. Det var märkligt. Och ovanligt. ...